Experten: ”Risk för att meddelarskyddet skadas”

Arbetsmiljö Den före detta rektorn vid Engelbrektskolan, Tomas Hultqvist, vill bli frikänd av Högsta domstolen. Vi Lärare lät yttrandefrihetsexperten Nils Funke gå igenom målet. – Frikänns han finns risk att meddelarskyddet skadas, säger Nils Funcke. Yttrandefrihetsexperten

Sammanhang: ... – Hovrättens majoritet har argumenterat på ett övertygande sätt och jag kan inte se att Högsta domstolen skulle ha någon annan uppfattning än de lägre instanserna. Tveksam till prejudikat För att beviljas prövningstillstånd till HD krävs antingen nya omständigheter, att det förekommit allvarliga procedurfel i de lägre instanserna eller om en dom i HD kan bli prejudicerande, det vill säga vägledande...

Omnämnda platser: Stockholm, Sverige, Högsta. Omnämnda personer: Peter Danowsky, Nils Funkes, Nils Funke.

Jag vill slå ett slag för den mjuka snällheten

Krönika ”I en tid av no excuses, hårdare tag och bestraffningar vill jag slå ett slag för den sötpuffiga mjuka snällheten” skriver Maria Wiman. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. Den som är väldigt stark

Sammanhang: ...Jag kan förstå att man som beslutsfattare kan tycka att det är bättre med lite snabba och uttrycksfulla snabblösningar. ”Vad dessa kantiga stickiga ungar behöver är mjukare tag – inte hårdare” Men jag vet ju vad som fungerar. Jag kan ingen annan metod än att hålla i och hålla ut, att tålmodigt välja snällheten även när det är som svårast. Jag vet ju att om jag vill vinna över en elev på min sida måste jag visa mig lugn, varm och tålig också när det stormar som värst. ...

Omnämnda personer: Pippi Långstrump, Maria Wiman, Bob Hansson.

Pensionären Iréne ryckte in – löste hotet mot skolan

Specialpedagogik Elevutredningarna släpade efter, Skolinspektionen hotade med vite och rektorn behövde hjälp. Då kom pensionären Iréne Rodebjer, 65, till undsättning. Iréne Rodebjer, 65, lystrade till nödropet från skolan som hotade med vite. Arbetet med

Sammanhang: ...Hade det varit görligt hade högarna aldrig vuxit men med bilan hängande över sig såg hon ingen annan råd än att ropa på hjälp. Hos närliggande skolor, hos andra rektorer, hos pensionärer med rätt kompetens. ...

Omnämnda platser: Gotland. Omnämnda personer: Jessica Nilsson, Iréne Rodebjer.

Forskaren: ”Kolla källan” räcker inte längre

Forskning När naturvetenskapliga nyheter sprids i rekordfart räcker det inte längre med att ”kolla källan”, enligt Josefin Reimark, gymnasielärare och forskare. Undervisningen i källkritik har förändrats över tid, konstaterar Josefin Reimark som har varit

Sammanhang: ...Hon är lektor i biologi och deltar tillsammans med en handfull kollegor även i ett forskningsprojekt på Stockholms universitet om hur man kan undervisa elever i ämnet naturkunskap för att de kritiskt ska kunna granska naturvetenskapligt innehåll som de möter i medier. – Medieinslag om naturvetenskap kräver en annan sorts källkritik än den som vanligtvis lärs ut i skolan. Vårt projekt handlar om hur undervisning kan rusta elever med kunskap om forskningens processer – från peer review till konsensus – för att de ska kunna bedöma naturvetenskapliga påståenden på ett mer träffsäkert sätt. ...

Omnämnda personer: Josefin Reimark.

Sant eller falskt – så arbetar han med källkritik

Forskning Läraren Martin Flodkvist tror inte att man kan lära ut källkritik på det sätt som läroplan och läromedel föreslår. – För mig handlar källkritik om gedigna kunskaper så man ser igenom lögner och propaganda, säger han. Minns ni 2016? Året då sociala

Sammanhang: ... – Att det bara är tredjehandskällor, tycker en annan. Var det rätt eller fel av medierna att rapportera? undrar Martin Flodkvist och eleverna har olika åsikter...

Omnämnda platser: Myrsjöskolan, Sverige, Dagens Nyheters. Omnämnda personer: Selma Lagerlöf, Olov Svedlid, Jonas Hassen Khemiri.

Forskaren: ”'Kolla källan” räcker inte längre

Källkritik När naturvetenskapliga nyheter sprids i rekordfart räcker det inte längre med att ”kolla källan”, enligt Josefin Reimark, gymnasielärare och forskare. Undervisningen i källkritik har förändrats över tid, konstaterar Josefin Reimark som har varit

Sammanhang: ...Hon är lektor i biologi och deltar tillsammans med en handfull kollegor även i ett forskningsprojekt på Stockholms universitet om hur man kan undervisa elever i ämnet naturkunskap för att de kritiskt ska kunna granska naturvetenskapligt innehåll som de möter i medier. – Medieinslag om naturvetenskap kräver en annan sorts källkritik än den som vanligtvis lärs ut i skolan. Vårt projekt handlar om hur undervisning kan rusta elever med kunskap om forskningens processer – från peer review till konsensus – för att de ska kunna bedöma naturvetenskapliga påståenden på ett mer träffsäkert sätt. ...

Omnämnda personer: Josefin Reimark.

Guide: Så kan eleverna snabbare lära sig att läsa

Guide Med Phonics lär sig eleverna att läsa lättare och snabbare. Det menar författarna till en ny bok om metoden. – Phonics har starkt forskningsstöd och rekommenderas i omfattande internationella översikter, säger Linda Fälth, professor i pedagogik. Läraren

Sammanhang: ...Övningarna är inte huggna i sten Det är således lärarna som har klassen framför sig som i slutändan vet bäst men, menar författarna, med Phonics som bas kommer eleverna att lära sig snabbare än med någon annan metod. – I boken ger vi en rad förslag på övningar, men de är inte huggna i sten. Lärarna kommer själva att kunna vidareutveckla arbetssätten och anpassa dem utifrån den elevgrupp de har framför sig. ...

Omnämnda personer: Eva Hallin, Linad Fälth, Linda Fälth.

Hon sprider forskning och fantasi till fler lärare

Porträtt Äntligen kom bekräftelsen. Efter att länge ha kämpat i motvind för de ­praktisk-estetiska ämnenas egenvärde i skolan har Maria Ripemo fått Helgepriset på 125 000 kronor för att sprida evidensbaserade ”estetiska lärprocesser” till fler lärare. Behöver

Sammanhang: ...Ur en annan estetisk synvinkel från min barndom fångades jag av musiken till Griegs ”I Bergakungens sal”, som jag dramatiserade om och om igen, och jag marscherade fram och tillbaka över vardagsrumsgolvet till Strauss ”Radetzkymarsch”...

Omnämnda platser: Köpenhamn, Karlstad, London. Omnämnda personer: Pedagog Värmland, Lars Strannegård, Maria Riemo.

För och emot: Striden om skolan som aktiebolag

På djupet Tvärvändningen av Liberalerna har gjort frågan högaktuell: Är ­aktiebolagen skadliga för svensk skola? – Ja, vinstintresset ger felaktiga incitament, säger national­ekonomen Jonas Vlachos. – Nej, det är den mest naturliga och effektiva driftsformen,

Sammanhang: ...Opinionsbildaren: ” Att göra vinst trumfar allt annat” Han får medhåll från en annan profilerad kritiker av marknadsskolan, Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé: – Det allra viktigaste i skolan är lärarnas yrkeskompetens, lärare måste få ha ett professionellt handlingsutrymme. ...

Omnämnda platser: Vlachos, Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Emma Hanquist, Roger Akelius, Lisa Pelling.

Likvärdighet: Så påverkar bidragen klassrummen

Granskning De statliga likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna och ökat lärartätheten i skolor i socialt utsatta områden. Det konstaterar forskningsinstitutet IFAU i en rapport. LÄS ÄVEN: Granskning: Elever från rika familjer haroftare

Sammanhang: ...– En förklaring kan vara att redan innan bidraget infördes var personaltätheten högre i skolor med en svagare elevsammansättning. – En annan att lärarkvaliteten i form av erfarenhet, behörighet och utbildningsnivå sjunker på dessa skolor, även om bidraget har bromsat upp den utvecklingen något. ...

Omnämnda personer: Olof Rosenqvist.